Med utgångspunkt ur internationellt samarbete i Arktisregionen, analyserar och jämför denna studie de två samarbetsinstitutionerna Arktiska rådet och Barentsrådet. Syftet med studien är att analysera vilka åtgärder och riktlinjer som institutionerna vidtagit och beslutat om för att hantera frågor gällande regionens ursprungsbefolkning, samt att analysera och bedöma samarbetets effektivitet. Studien bygger på ett etablerat teoretiskt ramverk om internationella regimer och analysen täcker tidsperioden från institutionernas grundande till och med år 2011. Studien använder sig av kvalitativ textanalytisk metod för att undersöka och analysera de båda institutionernas officiella dokument. Resultatet av studien visar att Arktiska rådets samarbete gällande ursprungsbefolkning bedöms som effektivt, medan Barentsrådets samarbete kring ursprungsbefolkning bedöms som ineffektivt..

Trettiofem mil från den svenska gränsen börjar havsgränsen genom Barents hav mellan Ryssland och Norge. Under kalla kriget var denna gräns en skiljelinje mellan öst och väst. En ökad arktisk klimatpåverkan och smältande havsisar leder till nya ekonomiskt värdefulla fyndigheter i området. Detta frigör nya havsområden för de arktiska länderna att exploatera. Ekonomiska intressen leder till ökad militär verksamhet.  Studien belyser det säkerhetspolitiska läget i Barents hav mellan de två största aktörerna i området, Norge och Ryssland.

Klimatförändringarna har en stor påverkan på de arktiska valarna grönlandsval (Balaena mysticetus), vitval (Delphinapterus leucas) och narval (Monodon monoceros), mer än vad som tros vid en första tanke. I dagsläget får dessa valar utstå stora utmaningar som troligenkan komma att förvärras i framtiden om inte isens smältande kan bromsas. En del av utmaningarna innebär att valarna måste genomgå stora förändringar för att överleva, vilket innebär att deras förmåga att anpassa sig spelar en stor roll. Människans jakt på valen har alltid varit ett stort problem för de arktiska valarna, tack vare restriktioner om fångstkvoter och vem som får jaga val ser framtiden ljusare ut i alla fall för grönlandsvalen och vitvalen. För narvalen ser det dock inte lika ljust ut eftersom det är en art som är känsligare än många andra arktiska arter för effekterna som den globala uppvärmningen har på den arktiska miljön.I dagsläget har en del effekter på valarna blivit synliga såsom ändrade migrationsvanor och ökad predation.

Den senaste tidens klimatutveckling har påverkat situationen i Arktis. För 10 år sedan hade de arktiska länderna inga uttalade Arktiska strategier men klimatutvecklingen har skapat ett behov av dessa strategier. Tidigare otillgängliga områden blir nu tillgängliga vilket enligt vissa bedömare skapar en kapplöpning om Arktis och dess resurser.I takt med en allt mer ansträngd ekonomi för de nordiska länderna ökar viljan att finna militära samarbeten för att få ner kostnader och hitta synergieffekter. Syftet med studien är att belysa vilka olika nationella överväganden och intressen som kan påverka Sverige, Norge och Danmarks syn på Arktis samt hur detta kan påverka ett marint samarbete i området.Studien gör en kvalitativ textanalys av officiella dokument från Sverige, Norge och Danmark för att redogöra för likheter och skillnader i ländernas syn på Arktis. Mål/intresse, säkerhetshot, medel och marinförmåga analyseras varefter tre scenarion åskådliggör marina samarbetsområden i Arktis.Resultatet visar att det till stor del råder strategisk samsyn dock skiljer sig dansk syn på säkerhetshot i Arktis från svensk och norsk syn.

Internationellt samarbete inom olika politikområden är vanligt förekommande i det internationella systemet. Denna studie jämför och analyserar två samarbetsinstitutioner i den arktiska regionen: Arktiska rådet och Barentsrådet. Studiens syfte är att undersöka och analysera vilka åtgärder och riktlinjer dessa institutioner har beslutat om och vidtagit inom det miljö- och energipolitiska samarbetet. Studiens teoretiska anknytning är den forskning som bedrivits kring internationella regimer, det vill säga uppkomsten av institutionaliserat regel- och norm baserat samarbete i det internationella systemet.Studien använder sig av en regimteoretisk analysmodell, internationell regimer, för att analysera institutionernas samarbete och bedöma dess effektivitet och styrka.Den empiriska analysen för studien visar att båda de undersökta fallen uppvisar en viss grad av styrka/effektivitet för det miljöpolitiska samarbetet. Genom redogörelsen och analysen för vilka riktlinjer och beslut som fattats mellan 2000-2011 visar studien att institutionerna uppnår specifika mål och syften samt efterföljer rådande regel- och normsystem.

Arktis är en region som har en mångfacetterad historia. Idag, när isen sakteliga smälter undan, och tidigare gömda naturresurser blir åtkomliga, blir tidigare obetydliga gränsdragningsdispyter nu konflikter, som kan komma att handla om mångmiljardbelopp. Detta sker samtidigt som multilaterala samarbeten blir allt vanligare och ämnesområdena de berör, allt fler. Vi visar att de båda teorierna neoliberal institutionalism och neorealism ger två olika förklaringar till situationen i Arktis, och att man beroende på vilket teoribildning man tillhör, har skilda synsätt gällande hur man ser på regimer i regionen. I studien har vi främst analyserat FN: s havsrättskonvention och Arktiska Rådet, vilka båda kan sägas ha haft stor inverkan på Arktis, men på helt olika sätt..

I rapporten beskrivs sjöfartshandeln i stora drag för att sedan fokusera på mer tekniska detaljer, så som hur propellermodellering fungerar och ett bulkfartyg avsett för att frakta sågat virke mellan Gävle och Hull projekteras. Senare i rapporten studeras möjligheten att utvinna olja och gas i arktiska områden.I propellermodelleringen beskrivs teorierna och metoderna för att beräkna fram en optimal fartygspropeller. Kombinationen av bladelementteorin och momentteorin för att erhålla rimliga beräkningsresultat redogörs och används sedan för att göra ett rimligt propellerval till fartyget som projekteras.Vid projekteringen av ett bulkfartyg efter transportscenariot dimensioneras ett fartyg avsett att klara av transportuppgiften. Rimliga mått bestäms för att fartyget ska klara av att frakta den givna lastmängden. Stabilitets- och motståndsberäkningar görs samt val av propeller och motor.

The Arctic region is rich in natural resources such as oil, gas, minerals and fish. Climate change causes the Arctic ice melt, making resource extraction possible as well as opening up new transport routes through the Northwest Passage and the Northeast Passage. This has led to competition and cross-border strife among the Arctic States. The two largest states in the Arctic are Russia and Canada, which are also members of the Arctic Council. Russia and Canada are at the moment involved in several disputes regarding the Arctic territory where the ownership of the North Pole is one example.

Arktis är den plats där den globala uppvärmningen är som mest märkbar på hela jorden (Arktiska rådet). Därför är Arktis ett intressant område att studera ur klimatsynpunkt. Enligt Gore (2006) så kan en ökning av jordens medeltemperatur på 1,5 °C leda till att de ekvatoriala områdena får en temperaturökning på 0,5 °C medan temperaturen vid Arktis kan stiga med hela 6 °C. De senaste 30 åren har medeltemperaturen vid Arktis stigit med drygt en grad per decennium (Anisimov, 2007) medan den globala medeltemperaturen för samma period endast stigit med ca 0.15 grader per decennium.Arktis tros ha varit isfritt under en värmeperiod för ca 6000 ? 8500 år sedan (Founder, 2011) men det som är unikt med den aktuella situationen är att avsmältningen går så snabbt.

The global climate change affects the Arctic region the most. The decrease in arcticsea ice is one of the reasons why, it accelerates the warm-up of the region.To understand the changes in the Arctic climate, knowledge about what affects thechanges in the sea ice is necessary. One of these processes could be the relationbetween the extent of the sea ice and the concentration of sea salt aerosols in thearea.This work studies how a variation in the arctic sea ice extent affects theconcentration of sea salt aerosols at Barrow, Alaska. To do this aerosoldata, icedataand winddata has been analyzed over the years 1998-2007. The results shows that aseasonally variation in the sea ice extent affects large aerosols (1-10 ?m) whilesmaller aerosols (<1 ?m) doesn?t seem to be affected as much..

Syftet med den här studien har varit att beskriva hur lärarens presentation av division i undervisningen för årskurs 3 påverkar elevernas val av strategier när de räknar division. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med en lärare samt åtta elever. Vid intervjuerna fick eleverna räkna några tal och samtidigt förklara hur de tänker. Resultatet visar att eleverna till stor del använder sig av de strategier som läraren har presenterat i undervisningen. Dock var strategierna inte alltid effektiva.

Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om vilka olika lösningstrategier elever i år 3 tillämpar när de löser ett matematiskt problem. Har eleverna utvecklingsbara strategier? Finns det elever som väljer strategier som ej är utvecklingsbara?Vi valde att använda oss av en kvalitativ undersökning där vi tolkade elevernas lösningar av två matematiska problem av varierande svårighetsgrad. Utifrån denna tolkning kunde vi dela upp lösningarna i olika lösningsstrategier som eleverna använde sig av. Undersökningen genomfördes på 89 elever på tre skolor i olika kommuner.

Syfte: Att analysera generiska strategiers applicerbarhet i dagens detaljhandelsbransch. Frågeställning: Går det att förklara detaljhandelsbranschens agerande utifrån generiska strategier? Arbetsfrågor: Vilka är särdragen i dagens detaljhandelsbransch?Hur kan vi beskriva generiska strategier? Vad har sagts om generiska strategier för detaljhandeln?Metod: Genom en semikvalitativ metod har vi studerat teorin generiska strategier. Vi har även kartlagt dagens detaljhandelsbransch för att kunna analysera applicerbarheten av generiska strategier för denna. Vår uppsats bygger därför på en abduktiv ansats där både verkligheten och teorin ges stort utrymme.

Forskning visar att elever redan vid skolstart har med sig olika subtraktionsuppfattningar om strategier och att det är upp till varje pedagog att hjälpa elever att utveckla dessa strategier. Då vi under vår verksamhetsförlagda utbildning fått uppfattningen av att många elever upplevt subtraktion som ett problematiskt räknesätt har vi valt att fördjupa oss inom detta område.Syftet med examensarbetet var att undersöka hur elever i årskurs två och tre hade uppfattat olika subtraktionsstrategier samt vilka strategier deras pedagoger i matematik hade introducerat för dem. Vidare var vi intresserade av om det fanns något samband mellan elevernas val av strategier och de strategier som pedagogerna beskrev att de lärde ut.I undersökningen använde vi oss av kvalitativa intervjuer med två pedagoger och samtalsintervjuer med tjugo elever. Det resultat vi kom fram till i vår undersökning var att eleverna använde sig av flera olika sätt att lösa förutbestämda subtraktionsuppgifter. Det visade sig att elever använde sig av olika strategier för att lösa samma uppgift. Bland dessa strategier fann vi både likheter och skillnader.

Den här uppsatsen syftar till att beskriva hur en federation fattar beslut och arbetar med strategier och visioner. En fallstudie har gjorts på Länsförsäkringar för att jämföra hur beslutsvägar ser ut och hur förankrade strategier och visioner är i verksamheten. Resultatet av studien visar på att det finns en väl beskriven form för beslutsvägar och beslutsforum. Dock är dessa vägar och forum relativt sett okända i verksamheten vad gäller deras syften och innehåll. Strategier och vision vet de flesta i organisationen att de finns och arbete bedrivs löpande med dessa som grund.